Sabbatens historia
Nedanstående tidslinje ger endast en allmän överblick. Syftet är att visa att det finns en kronoligisk relation mellan olika individer och händelser i sabbatens historia. Dateringen för många av de historiska personerna och händelserna, inte minst de tidigare än 1000 f.Kr. kan diskuteras och är ämnen för forskning. De flesta punkterna i tidslinjen förklaras i videoserien Den sjunde dagen. Avgörande händelser står i fet stil och en del av de övriga punkterna har endast tagits med som referenspunkter i historien.
| ? | Skaparen instiftar sabbaten vid slutet av skapelseveckan (1 Mos. 2:1-3). |
| ca 2450 f.Kr. | Noa och syndafloden |
| ca 2000 f.Kr. | Sjudagarsveckan fanns etablerad i den sumeriska civilisationen innan detta datum. |
| 1950-1775 f.Kr. | Abraham håller Guds bud innan de ännu finns på stentavlor (1 Mos 26:5). |
| 1450 f.Kr. | Israeliternas uttåg ur Egypten. |
| 1450 f.Kr. | Israel får manna från himlen sex dagar i veckan, men inget på sabbaten (2 Mos 16:13-35). |
| 1450 f.Kr. | Gud skriver de tio budorden på stentavlor, varav sabbatsbudet är det fjärde (2 Mos. 20:8-11). |
| 1011-971 f.Kr. | Kung David regerar över Israel. |
| 626-586 f.Kr. | Profeten Jeremia är verksam. |
| 620-530 f.Kr. | Profeten Daniels levnadsår. |
| 605-536 f.Kr. | Judarna i exil i Babylon. |
| 500 f.Kr. | Buddismens födelse. |
| 445 f.Kr. | Nehemja återvänder till Jerusalem för att återuppbygga staden och reformera sabbatsfirandet (Neh 13:15-22). |
| 331 f.Kr. | Alexander den Store erövrar det persiska imperiet. |
| 170 f.Kr. | Antiochus IV försöker utrota judiska seder, inklusive sabbatsfirandet. |
| 30 f.Kr. | En egyptisk obelisk som tagits som krigsbyte tillägnas solguden av den romerska kejsaren Octavianus (sedemera Augustus). |
| 4 f.Kr. | Jesus födelse. |
| 27-31 e.Kr. | Jesus utmanar de judiska fariséernas lagiska inställning till sabbatsfirandet genom att undervisa om Guds ursprungliga syfte med sabbaten. Jesus gör också underverk på sabbaten som provocerar så till den grad att Jesus fiender börjar konspirera om hans död. |
| 31 e.Kr. | Jesus korsfästs, dör och uppstår. |
| 64 e.Kr. | Nero kejsare, Rom brinner och de kristna anklagas och förföljs. |
| 70 e.Kr. | Jerusalem förstörs av romerska armén under Titus. |
| 79 e.Kr. | Vulkanen Vesuvius får ett utbrott. |
| 90-99 e.Kr. | En bön introduceras med syfte att avslöja sabbatsfirande kristna som firade gudstjänst tillsammans med judar i synagogan. |
| 115-140 e.Kr. | Barnabas brev skrivs i Alexandria - den första motskriften mot sabbaten. |
| 115-140 e.Kr. | De kristna i Alexandria byter sabbaten mot söndagsfirandet. |
| 135 e.Kr. | Jerusalem förstörs ännu en gång och den judiska religionen förbjuds. |
| 144 e.Kr. | Markion, den första betydande "kristna" kättaren, förespråkar att sabbatsdagen ska ägnas åt fasta. |
| 150 e.Kr. | Justinus Martyren beskriver att kristna i Rom har börjat fira söndag. |
| 218-222 e.Kr. | Kejsare Heliogabalus introducerar syrisk soldyrkan i Rom. |
| 270-275 e.Kr. | Kejsare Aurelianus inför soldyrkan som statsreligion i Rom. |
| 284-305 e.Kr. | Kejsare Diocletianus dyrkar solen och hans tid på tronen kännetecknas som "den stora förföljelsen" av de kristna som bl.a. tvingas offra till solguden. |
| 306-337 e.Kr. | Konstantin den store är den första romerska kejsaren som ansluter sig till den kristna religionen. |
| 313 e.Kr. | Kejsar Konstantin gör kristendomen laglig genom ediktet i Milano som deklarerar att Rom ska vara neutral i religiösa frågor. |
| 314-335 e.Kr. | Påven Silvester I uppmanar till antijudisk sabbatsfasta. |
| 320 e.Kr. |
Enligt etiopisk kyrkotradition anländer Frumentius och Aedesius som slavar till det etiopiska hovet och introducerar den kristna tron i Etiopien. Frumentius vigs till Etiopiens första biskop år 341. |
| 321 e.Kr. | Kejsar Konstantin utfärdar ett dekret som fastställer veckan, bl.a. dies Solis Invicti (söndagen) som vilodag då handel förbjuds, men jordbruksarbete tillåts. |
| 343-381 e.Kr. | Konciliet i Laodikeia godkänner att evangelierna läses under sabbatens gudstjänster, men fördömer judiska former av sabbatsfirande och uppmuntrar till vila på Herrens dag (söndag). |
| 364 e.Kr. | Ambrosius, biskop av Milano, föredrar att inte fasta på sabbaten. |
| 389-461 e.Kr. | Sankt Patriks levnad, engelsk/keltisk missionär till Irland. |
| 521-597 e.Kr. | Sankt Columbas levnad, keltisk missionär till Skottland. |
| 570-632 e.Kr. | Muhammeds liv, grundare av islam. |
| 590-604 e.Kr. | Påven Gregorius I liknar sabbatsfirande kristna vid antikrist. |
| 692 e.Kr | Konciliet i Trullo (Quinisext) fördömer sabbatsfastan. |
| 800 e.Kr. |
Ipistil Ísu ("Jesus epistel") är ett s.k. "himmelsbrev" som cirkulerar i Irland under detta århundrade och som talar om farorna med att bryta mot söndagens helgd. |
| 867 e.Kr. | Photios, patriark av Konstantinopel, fördömer den romersk-katolska sedvänjan med sabbatsfasta. |
| 1054 e.Kr. | "Stora schismen" då kyrkan splittras i öst och väst, den östra ortodoxa och västra katolska kristendomen. |
| 1066 e.Kr. | Slutet på "vikingatiden" då Vilhelm Erövrarens normandiska här besegrar den anglosaxiska kung Harald Godwinson. |
| 1070 e.Kr. | Drottning Margareta av Skottland reformerar söndagsfirandet i Skottland. |
| 1096 e.Kr. | Det första korståget. |
| 1201 e.Kr. | Eustace, biskop av Ely, tar Jesusepisteln till England för att uppmuntra till reform av söndagshelgden där. |
| 1208 e.Kr. | Påven Innocentius III inleder korståg mot albigensiska kättare (katater) i södra Frankrike. |
| 1215 e.Kr. | Kung Johan av England tvingas skriva under Magna Carta, som ger engelsmännen grundläggande rättigheter och inleder engelsk parlamentarism. |
| 1231 e.Kr. | Påven Gregorius IX inrättade medeltidens inkvisitionstribunal för att bekämpa dem som hade avvikande tro från den katolska. |
| 1273-1352 e.Kr. |
Ewostatewos levnadstid, etiopisk reformator som startade en väckelse för traditionellt sabbatsfirande i Etiopien. |
| 1347-1351 e.Kr. | Första vågen av digerdöden drabbar Europa. |
| 1350 e.Kr. |
Strigolniki, en frireligiös rörelse kring Novgorod, firade den bibliska sabbaten. |
| 1382 e.Kr. | Den första engelska översättningen av Bibeln tas fram av John Wycliffe med flera. |
| 1324-1384 e.Kr. | Den engelska reformatorn John Wycliffes levnad. |
| 1401 e.Kr. | Engelska parlamentet inför "Lagen om bålbränning av kättare". |
| 1402 e.Kr. | En av de tidiga lollarderna (anhängare till Wycliffes reformation), John Seygno, ställs inför engelsk domstol bl.a. för att ha hållit sabbaten. |
| 1414-1418 e.Kr. | Det katolska konciliet i Konstanz löser problemet med flera flera påvar samtidigt och ger order om att reformatorn John Hus ska brännas på bål. |
| 1428 e.Kr. | John Wycliffes ben grävs upp, bränns och askan sprids för vinden. |
| 1431-1435 e.Kr. | Det katolska konciliet i Basel/Ferrara/Florens förbjuder sabbatsfirande bland judiska konvertiter. |
| 1435 e.Kr. | Tvångskonvertering av judar i Spanien. |
| 1435 e.Kr. | Provinsiellt katolskt kyrkomöte i Bergen, förbjuder sabbatsfirande i Norge. |
| 1469 e.Kr. | Kung Ferdinand II av Aragonien och drottning Isabella I av Kastilien gifter sig och lägger grunden för kungariket Spanien. |
| 1475-1504 e.Kr. | Den ryska reformationsrörelsen inkluderar sabbatsfirandet i sin reformation. |
| 1478 e.Kr. | Påven Sixtus IV ger drottning Isabella I av Spanien fullmakt att starta den spanska inkvisitionen, i huvudsak inriktad mot konverterade judar och i syfte att få judar och muslimer att lämna landet. Året innan gav samma påve Sverige tillåtelse att starta nordens första universitet i Uppsala. |
| 1481 e.Kr. | Första domen, en s.k. "autodafé", i den spanska inkvisionen avkunnas. |
| 1491-1547 e.Kr. | Henrik VIII av Englands regeringstid. |
| 1490 e.Kr. | Ryskortodoxa konciliet i Moskva fördömer reformatorerna som förespråkar sabbatsfirandet. |
| 1492 e.Kr. | Judarna fördrivs från Spanien. |
| 1492 e.Kr. | Columbus "upptäcker" Amerika. |
| 1497 e.Kr. | Tvångskonvertering av judar i Portugal. |
| 1497-1499 e.Kr. | Vasco da Gama är den första som seglar mellan Europa och Indien. |
| 1504 e.Kr. | Ivan Kuritsyn och andra sabbatsreformatorer i Ryssland bränns på bål i Moskva. |
| 1517 e.Kr. | Martin Luther spikar upp sina 95 teser som startar den protestantiska reformationen. |
| 1518 e.Kr. | Martin Luther vädjar till påven om att sammankalla ett kyrkomöte. |
| 1529 e.Kr. | Andreas Fischer, en sabbatsfirande anabaptistpredikant, överlever en hängning. |
| 1534 e.Kr. | Henrik VIII av England klipper banden med påven i Rom och skiljer engelska kyrkan från den romerska. |
| 1540 e.Kr. | Andreas Fischer tillfångatas och dödas i Slovakien. |
| 1541 e.Kr. | Cristóvão da Gama leder 400 portugisiska trupper till Etiopien och Somalien för att försvara den kristna mot muslimska trupper. |
| 1542 e.Kr. | Den tidiga jesuitprästen Francis Xavier reser till Indien för att börja evangelisera i Österlandet. |
| 1544 e.Kr. | Kung Kristian III av Danmark och Norge inför böter mot alla som firar sabbaten i hans kungarike. |
| 1545-1563 e.Kr. | Tridentinska kyrkomötet (katolskt) bekräftar den kyrkliga traditionens auktoritet och kyrkans "rätt" att ändra sabbaten till söndag. |
| 1546 e.Kr. | Oswald Glaidt, den sabbatsfirande anabaptisten Andreas Fischers medarbetare, avrättas genom drunkning i Wien. |
| 1551 e.Kr. | Den ryskortodoxa Stoglavy synoden ("de hundra domkapitlens koncilium") godkänner sabbatsgudstjänster i ryska kyrkor. |
| 1553-1558 e.Kr. | Drottning Maria I av England försöker återinföra katolicismen i England under sin regeringstid. |
| 1558-1603 e.Kr. | Drottning Elisabet I av England etablerar den engelska kyrkan. |
| 1560 e.Kr. | Den portugisiska inkvisitionen upprättas i Goa. |
| 1560 e.Kr. |
Constantino Ponce de la Fuente, spansk präst som förespråkar sabbatsfirande, dör i inkivisionsfängelse. |
| 1588 e.Kr. | Spanska flottan besegras utanför Englands kust. |
| 1598 e.Kr. | Henrik IV av Frankrike utfärdar Ediktet i Nantes som garanterar de franska protestanterna (hugenotterna) vissa rättigheter. |
| 1617 e.Kr. | John Traske, en tidigt "sjundedagsförespråkare" (sabbatsfirare), arresteras i London. |
| 1618 e.Kr. | Kung Jakob I av England ger ut boken Book of Sports som uppmuntrar till sportaktiviteter på söndagarna vilket gör puritanska predikanter fullständigt rasande. |
| 1622 e.Kr. | Kung Susenyos I deklarerar att Etiopien är ett katolskt land. |
| 1626 e.Kr. | Jesuitprästen Alfonso Mendes anländer i Etiopien som romersk katolsk biskop för landet. Han råder kung Susenyos I att avskaffa sabbatsfirandet i landet. Inbördeskrig startar. |
| 1628 e.Kr. | Theophilus Brabourne publicerar den första engelskspråkiga boken som förordar sabbatsfirande. |
| 1632 e.Kr. | Kung Susenyos I av Etiopien abdikerar till förmån för sin son Fasilides som återinför sabbatsfirandet. |
| 1636 e.Kr. | Roger Williams, brittisk protestant som kämpar för religionsfrihet i de nordamerikanska kolonierna, undviker deportation till England. |
| 1650 e.Kr. | Engelska parlamentet beordrar att James Ockfords bok som förespråkar sabbatsfirandet ska brännas. |
| 1663 e.Kr. | Kung Karl II av England garanterar i sitt privilegiebrev till Rohde Island religionsfrihet inom Rohde Islandkolonin. |
| 1665 e.Kr. | Stephen och Anne Mumpford anländer till Rohde Island första kända sabbatsfirarna som anländer till de nordamerikanska kolonierna. |
| 1671 e.Kr. | Första sabbatsfirande Baptistkyrkan i Nordamerika grundas av paret Mumpford med vänner i Newport, Rohde Island. |
| 1682 e.Kr. | Peter Chamberlen, framstående engelsk läkare och "sjundedagsförespråkare" anklagar påven för att ha ändrat sabbaten från lördag till söndag. |
| 1684 e.Kr. | Charles Dellon publicerar sin bok An Account of the Inquisition of Goa där han berättar om sina egna upplevelser som ett offer för den portugisiska inkvisitionen. |
| 1684 e.Kr. | Francis Bamfield, en av "sjundedagsförespråkarna", dör i ett fängelse i London efter att han blivit arresterad för att ha predikat för en sabbatsfirande församling. |
| 1720 e.Kr. | Johann Konrad Beisel anländer i Pensylvania där han senare grundar en sabbatsfirande kommunitet, Ephratagemenskapen. |
| 1722 e.Kr | Tyske greven Nikolaus Ludwig von Zinzendorf öppnar sina ägor för böhmiska bröder som tvingats fly moreformationen i Böhmen och Polen. |
| 1742 e.Kr. | Greve von Zinzendorf förespråkar under ett besök i Philadelphia respekt för sabbatsfirandet bland tyskspråkiga kristna, vilket leder till att tvådagars veckoslut/ledighet för första gången börjar praktiseras. |
| 1830-1895? e.Kr. | Maniilaqs levnadstid. Maniilaq infödd i nordvästra Alaska som redan innan de vita kom sades ha fått gudliga uppenbarelser om de kristnas Gud (Fadern och Sonen) och var sabbatsfirare. |
| 1844 e.Kr. | De milleritiska adventisterna blir besvikna när Jesus inte kommer tillbaka detta år. |
| 1844 e.Kr. | En handfull milleritiska adventistförkunnare och anhängare börjar hålla sabbaten, vilket så småningom leder till grundadent av Sjundedags Adventistsamfundet, den idag största sabbatsfirande kristna gemenskapen. |
| 1851-1864 e.Kr. |
Taipingupproret i Kina börjar och slås våldsamt ner. De tio budorden och sabbatsfirande hade stor betydelse i rörelsen. 20-30 miljoner människor dog när upproret slogs ner. |
| 1859 e.Kr. | Charles Darwins Om arternas uppkomst publiceras. |
| 1888 e.Kr. | Senator Henry Blair i den USA:s Senat yrkar på att en söndagslag ska införas, men förslaget fastnar i beredningskommittén och når inte Kongressen. |
| 1896 e.Kr. | William Saunders Crowdy föddes som slav i Maryland, USA, och grundade 1896 den sabbatsfirande kyrkan Church of God and Saints of Christ. |
| 1900 e.Kr. | Amerindianska byhövdingen Owkwa får veta om sabbaten och andra kristna läror genom uppenbarelsen av en himmelsk budbärare. |
| 1926 e.Kr. | Herbert W. Armstrong upptäcker sabbaten i Bibeln och grundar den sabbatsfirande samfundet Worldwide Church of God. När Armstrong sedan dör 1986 förkastar de nya ledarna för kyrkan sabbaten. |
| 1998 e.Kr. | Påven Johannes Paulus II ger ut det apostoliska herdabrevet Dies Domini lyfter han fram sabbatens grundläggande innebörd men hävdar att den Romerska katolska kyrkans auktoritet att ändra sabbaten från lördag till söndag. |